 |
|
– Jag tänker hålla verksamheten småskalig, säger
Carl Gustaf Olofsson. Han ser en större marknad för sina
produkter än vad hans lilla Solosåg förmår att möta.
|
 |
| – Nockarna och hängrännorna tillverkas i sektionen, förklarar
Carl Gustaf Olofsson och visar att längderna kan justeras utan
såg. |
 |
Produkten ger även ett stämningsfullt ljus...
(Se
vidare!) |
Carl Gustaf växte upp i Åhus i en släkt
av ålafiskare, med en morbror som med tiden blev en av landets mest
uppmärksammade möbelformgivare, Börje Lindau, grundare av designmöbelföretaget
Blå Station. Men Carl Gustaf blev varken det ena eller det andra.
– Jag blev istället brevbärare i Stockholm.
Han fick smak för träförädling när han träffade Aina Hagberg, lärare
i Oskarshamn, och flyttade till hennes gamla skräddarboställe i Buggemåla.
Hon hade själv lagt ned mycket arbete på att rusta upp gården, men
det fanns kvar att göra för en arbetsvillig ”postis”.
– Den här typen av hus snickrar man inte på hur som helst, säger
Carl Gustaf.
IDÉER FRÅN ARKITEKT
Han frågade en god vän till råds, arkitekten
Ulf Ernfors som har ett stort intresse av byggnadsvård och är en av
tio nominerade till Helgopriset 2008, som delas ut av Statens
fastighetsverk, för sitt arbete med ombyggnaden av Bryggeriteatern i
Malmö (not 1). En av frågorna gällde ett äldre
uthus som skulle renoveras. Borde det vara nockpannor av tegel eller
gick det för sig att fuska med plåt?
– Ulf tyckte att jag kunde tillverka både nocken och hängrännorna
av trä, berättar han.
I samma veva gick hans pappa bort och efterlämnade ett litet arv som
lagom räckte för inköp av ett minisågverk. Efter en hel del
experimenterande kom han fram till hur både nockar och takrännor
skulle tillverkas. Han sågade fram en v-formad ränna och upptäckte två
fördelar med metoden. Dels blev det kärnved i rännans känsligaste
del, i botten. Dels blev årsringarna stående i båda ”vingarna”.
Naturen bjöd på ett formstabilt och röttåligt alternativ till nock
och rännor av plåt.
FEL MED RÄTT KÄNSLA
Nockarna av trä ligger på plats sedan flera år.
De fungerar bra och passar in på den gamla byggnaden. För den okunnige
ser det ut som om det satt något liknande där i gamla tider. Samma sak
gäller hängrännorna av trä, de upplevs som antikvariskt korrekta.
– Känslan är rätt, men i gamla tider hade man bara hängrännor
ovanför dörrarna. Det är ett sentida påfund och kom till för att
skydda nedre delen av fasaden mot regn, berättar Carl Gustaf som gjort
stora efterforskningar för att ta reda på hur man byggde förr.
De massiva trärännorna har väckt uppmärksamhet bland byggnadsvårdsintresserade.
Alla är medvetna om att hängrännor inte har något med dåtidens
byggnadssätt att göra, men när alternativet är att bygga korrekt och
förstöra fasaden är trärännor ett mer passande alternativ än plåt.
STARTAT EGET FÖRETAG
Carl Gustaf gick nyligen i avtalspension och
delar numera brevlåda med Aina. Han har startat eget företag, Buggemåla
Specialsågat, och får tack vare sin innovation med rännorna allehanda
specialuppdrag.
På tork ligger bland annat ett kilsågat innertak som ska levereras
till ett gammalt torp på Öland. Annat som efterfrågas är kilsågade
fasadbrädor. Ainas hus visar tydligt hur kilsågningen ger fasaden liv.
Huset fick en tillbyggnad för hundra år sedan och den nya delen kläddes
med raksågat virke i en dimension, medan den gamla delen är klädd med
kilsågat i olika bredder. Det syns tydligt att industrisågat inte gör
sig på ett äldre hus. Verksamheten i Buggemåla är småskalig och
Carl Gustaf tänker hålla sig på den nivån. Däremot är han övertygad
om att det finns en marknad för hängrännor och nockar av trä och för
kilsågat virke till golv, innertak och fasader. Det finns en växande
krets människor som är intresserade av byggnadsvård och som är
beredda att betala merkostnaden för rätt sågningar och stilenliga rännor.
Janne Näsström
(Nysågat nr 2 2008)
http://www.logosol.se/sagverk/solosagen-m7/artiklar.html
I artikelförteckningen har artikeln ID-nummer
402 och har
rubriken "Stort intresse för kilsågat på Solosågen".
Not 1. Ulf Ernfors var
nominerad för två projekt. Dels ombyggnaden av Bryggeriteatern som
nämns i artikeln, men också för restaureringen av Östra magasinet
på Katrinetorps gård i Malmö. Helgopriset gick till restaureringen av
Östra magasinet. Se vidare www.malmo.se/katrinetorp
första sidan!
www.specialsagat.se
|